Vaknade imorse och var fruktansvärt trött. Men när jag väl släpat mig ur sängen kröp energin fram i mig. JAg tog min dagliga morgonshot av Aloevera ochett glas vatten, ,längde på mig träningskläderna (nytt linne från better bodies), packade ner jobbkläder i träningsväskan, förberedde frukost och lunch i "matpåsen" (en vanlig system-kasse) och slängde ner bastugrejer överst i träningsväskan.  

Väl på gymmet bestämde jag mig för att köra mitt pass som fokuserar på rumpa, biceps och triceps. Självklart fick jag modifiera vissa av övningarna för att de skulle funka för mitt knä, men detgick bra. Avslutade med rehabövning och lite russian twist för magen. 

 

På jobbet blev det blåbärskvarg med granola till frukost och det här känns som en jäkligt fin fredag. i eftermiddag ska det badas bastu i Lund med lite vänner, men jag skippar ölen och kör hem tidigt istället för att njuta i soffan efter en härlig träningsvecka.

 

Mitt uppe i februarifokus fick jag en ny inriktning på allt som ni vet. Men jag tycker ändå att jag kämpat på bra. Jag försöker hålla koll på vad jag stoppar i mig och 80% av dagarna håller jag mig inom mina ramar, men vissa dagar blir det lite för mycket av det goda, men då är jag medveten om det, och då tycker jag inte det är hela världen. Målet är att till sommaren ha tappat mina trivselkilon som smugit sig på sedan förra sommaren, och att få fram mina fantastiska muskler igen (ja, jag tycker de är fantastiska och det står jag för). 

 

Hemma har jag en våg som mäter dels vikten, men även fettprocenten. Jag vet inte hur korrekt den är, men jag tänker att den nog mäter lika mycket fel ungefär varje gång, så ökning och minskning i fettprocent borde vara hyfsat korrekt ändå. Vpågen har inte fungerat som den ska pga av dåliga batterier den sista tiden och min senaste mätning var passande nog i februari. Så när jag klev upp på vågen i morse efter att den äntligen fått nya batterier kan ni ju tänka er att jag var spänd på att se om de här 3½ veckorna gett några resultat. Ni kan ju ana min besvikelse när jag låg 1 kg över vad jag undermedvetet förväntat mig. 

 

Trots besvikelsen masade jag mig till gymmet med känslan "det spelar ju ingen roll alls vad jag gör", men lyckades i alla fall få till ett grymt pass för axlar och bröst. halvvägs in i passet, med fortfarande en gnagande besvikelse över morgonens siffror kom jag på att jag inte hade tittat på fettprocenten. Jag klickade upp appen som snackar med vågen och såg till min förtjusning en minskning på 1,5%-enheter, och det är ju fantastiskt!
 

Så hur kommer det sig att jag inte lyssnar på mina egna råd och åsikter? "Stirra dig inte blind på vågen" och "1 kg muskler tar moindre plats än 1 kg fett". Nä, jag låter mig påverkas så fruktansvärt mycket av vikten. När jag har en bra känsla i kroppen och kan känna att jag gjort framsteg, att magen är plattare och armarna starkare, varför låter jag då vikten sänka mig? Så det som var en känsla av misslyckande vändes upp och ner på ett kick och jag känner mig GRYM!

Jag borde verkligen sluta nätshoppa nu, men det finns ju så himla mycket bra saker. Senaste leveransen jag fick var gummiband från sportamore som jag använder i mitt rehab-program för knät. Och nästa sak jag klickat hem och nu väntar med iver på är även det rehab-inriktat. Jag har nämligen beställt den här balansplattan och min tanke är att jag ska kunna ha den på jobbet där jag har ett höj- och sänkbart skrivbord. På så sätt kan jag få in ännu mer rehab för mitt knä men även lite träning för min hållning. 

 

En av anledningarna till att man skadar knät så som jag gjort är ju just att de mindre stabiliserande musklerna i knät inte orkar hålla leden rak. Detta gör att knät halkar in och ledbanden kan skadas. För min del är det ett inre ledband som är en aning uttänjt, och det farliga med det är att när det väl slutar göra ont är det lätt att slappna av och släppa rehaben. Det var precis så jag gjorde förra gången, och med största sannolikhet är det därför jag är i samma situation igen, ett halvår senare. Men den här gången ska jag banne mig inte sluta. Jag ska fortsätta med mina funktionella och enkla balansövningar resten av livet om det så krävs. Jag har tröttnat på knäskador nu helt enkelt. 

 

Nästa steg skulle eventuellt kunna vara att köpa en boll att sitta på under arbetsdagarna, men riktigt så långt har jag inte kommit än, utan jag nöjer mig med en balansplatta, den går ju faktiskt också att sitta på. De gånger jag tidigare tittat på den här typen av plattor har de hela tiden varit slut i lager eller så finns det bara andra sorter som inte är den här hårda varianten. Därför blev jag extra glad när jag hittade en på Medistore, och lyckades knipa en av de sista enligt lagersaldot. 

 

 

När jag ska ut och resa eller vet med mig att jag ska spendera mycket tid i solen och riskerar solbränna brukar jag alltid försöka köpa med mig hudkräm med Aloe Vera i, eftersom att Aloe Vera har en fantastiskt återfuktande funktion. Samma sak gäller när jag köper duschtvål och har möjlighet att välja en med Aloe Vera. Förutom att verka återfuktande brukar de ju även lukta fantastiskt gott och fräscht. 

 

Det har ju ett längre tag diskuterats kring Aloe Vera som en mirakelväxt eller bluff, och jag vet faktiskt inte riktigt vart jag står i frågan. Jag har ju bara testat att ha det på kroppen och aldrig i kroppen, men det har ju funkat. Men jag har svårt att hitta någon konkret forskning om det och det är mycket snack om huruvida det innehåller några vitaminer och mineraler eller inte. Men nu har jag fått möjlighet att testa en aloevera-produkt som jag är väldigt nyfiken på. Det rör sig om en aloe Vera gel som man ska dricka morgon och kväll. Det sägs balansera magen och likt en detox hjälpa till att "skölja systemet från slaggprodukter". Det ska ha effekter både på insida och utsida 

 

Kommer hem och har absolut ingenting i kylen att laga mat av. Skjuter upp problemet genom att äta 150 g keso toppat med 50 g blåbär. Mumsigt värre. 

 

Nu känns det som att det börjar ta sig. Den här veckan trappar jag upp träningen ytterligare. Jag har fått lite tuffare och "mer riktiga" övningar från sjukgymnasten som jag kan köra på gymmet. Så nu har jag bestämt mig för att gå tillbaka till mitt styrkeupplägg jag hade precis innan skadan med ändringen att benpasset ersätts av en stund på träningscykeln och några enstaka rehab-övningar. 

utöver det ska jag börja gå på fotbollsträningarna 2 gånger i veckan igen och där köra min rehabträning fullt ut och även försöka lägga till merstabiliserande styrka och lätt löpning framöver. Det känns riktigt skönt att ha en plan. 

 

Imorse blev det alltså det ersättande rehabpasset istället för ben. Jag började med 25 minuter på motionscykeln och fortsatte sedan med höftlyft med viktplatta där jag har gummiband runt knäna för att tvingas pressa ut knäna. Sedan blev det russian twists, sidolyft med viktplatta för att komma åt musklerna på sidan av bålen, lite steg up på stepbräda och sedan balansövning för båda knäna. 

Ja nu kan man ju fråga sig hur det går med mitt februarifokus. tanken var ju att hålla koll på maten och köra mycket och tung träning för att verkligen pressa fram resultat. Sen kom det en knäskada och satte några rejäla käppar i hjulet. Det har nu gått en vecka sedan skadan och det blir verkligen bättre och bättre för var dag som går.

Helgen spenderades uppe i Eskilstuna för att fira min fantastiska morfars 80-årsdag. Där blev det mycket mat, och promenader. Jag har med andra ord motionerat mitt skadade knä riktigt bra i helgen. När det kommer till kosten försöker jag att hålla ett bra fokus under veckorna och slappnar av lite under helgerna, men det känns ok, i alla fall så länge jag tränar som det var tänkt.

Men nu kanske jag får börja tänka om, om jag vill komma i närheten av de resultat som var tänkt från början. Jag kan inte köra samma träningsupplägg som planerat då fotbollsträning är uteslutet resten av månaden i alla fall. Även mina benpass på gymmet måste läggas om till mer funktionell träning med lätta vikter och rehab.  

Därför måste jag ju nu ta ett extra grepp om kosten och att se till att få in extra träningspass även om man kan känna att det inte tjänar någonting till. Igår morse åkte jag till gymmet som vanligt innan jobbet, men istället för tunga marklyft och benböj blev det en 15 minuter på motionscykel och sedan rörlighetsövningar för mitt knä. Försökte även få till lite träning för rumpan, men det är svårt när man har ont och inte kan belasta knät fullt ut. Men jag märkte faktiskt resultat av träningen direkt. Det gjorde fruktansvärt ont under tiden jag tränade, men fram emot eftermiddagen blev det faktiskt väldigt mycket bättre. Så imorgon blir det nog lite motionscykel till och hoppas på ytterligare förbättring.

 

Så mitt februarifokus handlar nu om att bygga upp mitt knä så snabbt och bra som möjligt.

 

Det känns lite konstigt att skriva såhär med vetskapen om att ingen kommer se inlägget just nu, eftersom att domänen lgiger nere. Har ingen aning om vad som hänt, men har fått löfte om att det ska gå igång under dagen igen. 

 

Men trots detta känner jag att jag behöver uppdatera, för just nu är jag väldigt deppig och besviken. I måndags var jag så himla nöjd med att jag var igång. Körde gym på morgonen innan jobb och stressade sedan iväg till fotbollsträningen. Jag var uppe i ett grymt flow under en skottövning. Gjorde räddning efter räddning. Pausade någon minut och gick sedan in i målet igen och då hände det. Precis samma sak som i somras, knät vek sig inåt med ett knakande och helt plötsligt låg jag i en hög på marken och skrek. Upprepade ordet F*ck säkert 20 gånger innan jag bytte till f*n-j'vla-sk't. Drog den harangen några gånger och sedan tillbaka till F*ck  igen då det var lättast att häva ur sig. Det gjorde så ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. 

 

Och nu har allt utvecklat sig på samma sätt som sist, så jag gissar at tjag ändå relativt snart kommer vara bättre och kommer kunna komma igång med lätt träning igen, men det är så jäkla trist. När allt kändes så bra och gick helt enligt plan kommer ett sånt här bakslag. Jag har verklgien inte tid att vaa skadad. Så nu får fokus ligga på att komma tillbaka så fort som möjligt. 

 

I morse var jag ritkigt taggad på att gymma efter några vilodagar på grund av min förkylning. Med en ny topp från Better Bodies kännde jag mig riktigt grym och med aminosyrorna i shakern riktigt laddad. Började passet med marklyft med stegrande vikter. var påväg att klämma upp 70 kg, men bestämde mig för att avvakta med det till nästa gång jag kör det passet. 

Strax efter att marklyften var avklarade kände jag dock att det blev ett riktigt skitpass. Utrustningen jag skulle använda var upptagen av en sån där inga-vikter-men.miljoner-reps-tjej och hon blev ju aldrig klar. Så fick lägga om ordningen på mina övningar, för att absolut sist kunna få in mina kickbacks, mörda rumpan helt och helt utesluta delen av passet som egentlgien skulle läggas på lite biceps-triceps. Nä, inget vidare med andra ord. 

 

Jag har nu istället bestämt mig för att få in 3 pass till i veckan, istället för de 2 som först var planerade, för att få revansch på just det här passet. Det behöver också liga sist i veckan för att det ska funka riktigt bra tror jag, då det egentlgien går ut på att man repeterar vissa övningar från tidigare i veckan. Är ju gjort för knas om man börjar med det passet. 

 

Och förkylningen då? Den är riktigt kass. Jag snorar, nyser, slemmar och rosslar. Men jag har inte ont i halsen, ingen feber och är ganska pigg, därmed tycker jag det är OK att jag gymmar. Däremot är jag väl lite tveksam till om det blir fotbollsträning ikväll. Vi får se hur det känns helt enkelt. 

 

 

 

Trots dunderförkylning jobbades det som sagt på fredagen och efter jobbet kom jag hem till en fin bukett tulpaner som pågen köpt till mig. 

Veckan har hittills bjudit på två grymma morgonpass på gymmet. Jag har lagt om träningsprogrammet lite och har nu delat upp samma övningar som tidigare på tre tillfällen, och lagt till några extra övningar. Jag har ett renodlat benpass, och ett renodlat för överkroppen, sen har jag även ett mixat pass med några upprepningsövningar från de två tidigare passen, men också mer fokus på rumpa och core. Känns bra att hålla fast vid övningarna jag redan kört, men att ändå få lite förnyelse. 

Utöver nytt träningsupplägg bjuder februari på mer matfokus. Jag har börjat använda appen LifeSum för att få koll på mängden mat jag stoppar i mig. Jag är nämligen ganska övertygad om att ajg alltid äter antingen alldlees för lite eller alldeles för mycket. Så nu planeras det och räknas kalorier, och det känns jättebra. Ska bli spännande och se vad den här ånaden har för resultat på min form. 

Jag har börjat att förbereda frukostar att ta med till jobbet och äta efter träningen, och chiapudding har blivit en favorit, då det är så smidigt att kunna göra det redan kvällen innan och sen sitta och sörpla i sig under förmiddagen mellan morgonmötena. Dagen pudding bestod av 2 mtsk chiafrön i 1 dl osötad mandelmjölk, 80 g haregurt med jordgubbssmak från oatly och en msk jordnötssmör i botten. Rörde även i lite sötströ. I samband med träningen har jag även hällt i mig både aminosyror (under träning) och proteinshake (efter träning). 

Jag vet att det är långt kvar till våren, men när solstrålarna kikar in genom fönstret kan jag inte låta bli att drömma lite. Drömma om hur härligt det ska bli att vara ute i vårluften. Den här våren tänker jag mig att jag ska spendera ute så mycket det bara går. Helgerna ska fyllas med fotboll och trädgårdsarbete. Men den här våren kanske blir den då jag tar tag i löpningen igen? Eller är det den här våren jag tar tag ivad jag drömt om de senaste två åren? Att cykla. 

 

Jag har länge drömt om en alldeles egen racercykel för att kunna cykla runt och upptäcka det skånska landskapet under våren och sommaren. Framförallt sommaren. Det verkar så underbart härligt när man läser hos massa andra bloggare om deras cykeläventyr. Den enda anledningen tilla tt jag inte köpt någon racer än är ju att de kostar. Det är en dyr hobby och jag är lite rädd att det för mig bara skulle bli en hobby bland många andra, och då kanske det inte är värt alla de pengarna man behöver lägga i början. Men å andra sidan, är det tillräckligt härligt är det ju värt det. 

 

Jag har försökt lära mig lite om vad man ska titta på när man köper en cykel. Det är olika nivåer på växlar, pedaler o.s.v. Men jag har redan glömt det mesta igen. Så jag har väl kommit fram till att OM jag ska köpa en så kanske det bara är bäst att köpa någon nybörjarvariant med ett startpaket av tillbehör, för att om jag sedan blir riktigt biten av sporten uppgradera då. Jag har även tittat på att köpa begagnat, men det verkar då vara väldigt svårt att veta riktigt vad man får, och framförallt att hitta något i rätt storlek. Så nä, jag har kikat på nya bianchi-cyklar rätt så länge. Spanar extra när det är rea på dem. Men det är ju fortfarande mycket pengar, så vi får väl se lite vad våren bjuder på, men här nedan ser ni några av skönheterna jag spanat in (klicka på bilderna för länk)

 

Kostar just nu under 13000 kr och kommer med Shimanokomponenter. En prisklass som gör att det faktiskt inte skulle vara omöjligt för mig att införskaffa en cykel redan i vår. 

Ännu en vecka börjar gå mot sitt slut. Den här veckan började ganska slött kändes det som då jag tvingades hoppa över måndagens fotbollsträning. Det blev renovering istället och sedan ställdes även gymmet på tisdagmorgonen in. Men sedan vände det ju faktiskt och jag är riktigt nöjd med vad veckan bjudit på. Det har blivit några nya övningar på gymmet uppblandat med mina gamla vilket bjudit på en precis lagom dos träningsvärk. 

 

Det har även blivit matlådor lagat och där medföljde också bättre koll på vad jag petar i mig. Jag kämpar dock fortfarande med att få en bra bild av hur mycket jag egentlgien borde äta. Jag har en tendens att äta alldeles för mycket eller alldeles för lite. Det är en svår balans.