En mörk och kall måndagkväll avslutades med en underbart god hemmagjord Gulasch med kummininlagd gurka. Nu är klockan snart 22 och det är dags för mig att mätt och glad krypa till kojs så att jag orkar upp i tid imorgon. 

Receptet är från Linas matkasse den här veckan och var som sagt riktigt gott. I veckan som kommer väntar även lax-canneloni och kyckling med mangosalsa. Ska bli riktigt spännande och gott hoppas jag.

Idag fick det bli lite sovmorgon. Kände att jag behövde den där halvtimmen extra i sängen istället för att flänga iväg till gymmet i ottan. Konditionsträningen får jag se till att få avklarad senare under dagen. Borde inte vara några som helst problem att ta tag i den efter jobbet idag. 

 

Under veckan som gått känns det som att jag har fått upp lite bättre frekvens på träningen även om jag hade önskat mig ett löppass på söndagen. Det såg ut såhär:

 

Måndag: Gym, Crosstrainer + core

Tisdag: Gym, Rygg

Onsdag: Vila

Torsdag: Vila

Fredag: Morgongym, Crosstrainer + Bänkpress

Lördag: Fotbollscup

Söndag: Promenad 60 min

 

Jag har precis fått ihop veckans preliminära träningsplanering. Jag brukar försöa att planera vilka pass jag vill hinna med under en vacka, för utan målsättning kommer jag ingenstans. Dock känner jag just nu att mina målformuleringar är allt för abstrakta och att jag inte riktigt vet vart jag vär påväg eller vart jag vill nå med min träning. 

 

Den här veckan ska jag jobba med att få fram lite mer konkreta målsättningar, dels för resten av året, men också för det kommande året, 2014. Mitt år. 

Dagen har spenderats i en träningshall i Råå utanför helsingborg. Fotbollscup stod på schemat. Efter fem spelade matcher åkte vi ut och nu sitter jag hemma med en stor kopp te här framför datorn. Ska nog ta och slänga mig i soffan och ligga där resten av kvällen. Ja jag vet, det är lördag,men jag är helt slut. 

 

Mitt val att äta ärtsoppa till lunch igår och sedan på kvällen klämma i mig en pizza var kanske inte optimalt. Min mage bubblar och knorrar och jag ska inte sticka under stolen med att imorse på gymmet var det inte crosstrainern som knarrade... Det i och för sig kanske avslöjades på lukten... Oups... 

 

När jag vaknade 04.30 imorse var  jag väldigt nära att hoppa över träningen. Då kan ni ju gissa om jag är nöjd nu när jag sitter här färdigtränad och äter frukost framför datorn. Japp, supernöjd.

Jag fick mig en riktig chock när jag svängde in på parkeringen till gymmet och insåg att det var tänt där inne. Det var alltså redan någon där, trots att klockan inte ens var 5. Hlsade glatt på personen som uppenbarligen är lika galen som jag och satte igång med mina marklyft. Bara 15 minuter senare trillade det in ännu en tjej och det började kännas riktigt konstigt. Jag fortsatte med rodd i pyramidset och lite latsdrag, och plötsligt trillade det in ännu en person. Jag avslutade med lite enarmsrodd och åkte hem. 

Jag fick en bra genomkörare för kroppen och är nu redo för en lååång arbetsdag följd av landskamp på TV, men det är något som gnager mig. Jag är helt klart lite orolig att jag inte ska få ha gymmet för mig själv på mornarna framöver....

 

När jag kör marklyft får jag helt klart bäst kontakt när jag kör utan skor. Likadant är det med benböj. Balansen sitter där den ska och på något sätt känns det som att man når längre ini musklerna. Bilden till höger visar en helt okej dagsform. Den värsta svullnaden efter förra veckan (den veckan ni vet) har lagt sig och jag börjar känna igen mig själv igen. 

 

När jag tränar på morgonen brukar jag försök köra ett kort intensivt pass på 30-40 minuter. Dels för att det inte ska ta för lång tid, men också för att det blir mycket lättare för mig att motivera mig att ta mig iväg då. 

Idag började jag med en 2 minuter på crosstrainern med gansk högt motstånd. Rumpan var helt slut efteråt, och då blev det lite core. Dels i form av sidodrag i cablecross och dels i form av ryggstödet med viktskiva. 

Väl hemma igen kan jag lova att det var gott med frukost och kaffe. 

Den här sjukveckan har avslutats med att spela fotboll och städa lägenheten. Jag är fortfarande något snörvlig, men raspet i halsen har gett med sig, så jag tar tillfället i akt och tränar redan imorgonbitti. 

 

Dagens fotbollsmatch visade att en veckas stillasittande visar sig i kroppen direkt. Det var riktigt tungt och springa och det fick mig att ta beslutet att vintern ska ägnas åt att byga upp konditionen igen. Men samtidigt har jag ju tagit beslut att bygga muskler. Och att satsa på fotbollen. Och Och Och...  Men kan inte göra allt, så är det. Men jag vill göra allt. Jag ser mig lite som en supermänniska. Jag önskar jag hade ro att satsa på bara en sak helhjärtat. Men det är inte jag. 

 

Just nu tar vi en dag i taget. Imorgonbitti blir det träning. Kondition med inslag av coreträning är planen. Sen kasnke kvällen kan få ägnas till något av mina andra projekt... 

Veckan var planerad med massa träning, och självklart går jag och blir febrig redan på måndagen. Det släppte ganska snabbt, men snörvlar och skrockar som en gammal tant och det raspar fortfarande lite i halsen. Så det är nu onsdag och hittills har två träningspass strukits. Jag sätter mitt hopp till fredagen och helgen. Snälla snälla snälla, bli frisk...

 

Fredagkvällen är här och jag är helt däckad efter en hård vecka. Pågen ligger i soffan med feber så jag har passat på att skämma bort honom lite med finmiddag. Avokado och räkor (med creme fraich och rom) till förrätt, högrevsstek och potatisgratäng till huvudrätt. Det blev dessutom enorma mängder kött kvar, så nu blir det proteinladdning nästa vecka. 

Så hur känns kroppen såhär på fredagkvällen då? Förutom att den är något trött och seg på grund av alldeles för lite sömn inatt så är det sådär härligt lagom med träningsvärk i hela överkroppen. Det känns riktigt skönt att veckans två gympass verkligen känner som att de gett något. Det är ju faktiskt dessutom så att veckan inte är slut än. Vi har en hel helg kvar!

Just nu sprudlar jag av energi. Det verkligen sprutar hopp och lek ur öronen på mig. Och anledningen? Jo, jag var på gymmet så tidigt idag att jag var hemma redan 05.30 efter passet! Och det var inte ens jobbigt att gå upp. 

 

Klockan ringde 04.37, efter någon minut gick det upp för mig att jag skulle till gymmet. Så jag hoppade upp och slängde på mig träningskläderna, greppade en celsius jag rutinerat nog stoppat i kylen kvällen innan som motivation, och stack iväg. Precis som sist var där tomt och mörkt när jag kom dit. Och den där spänningen som byggs upp när man lyssnar på den datoriserade rösten som säger till mig att stå helt innanför den gråa rutan tills båda dörrarna stängs och man hör basen från musiken på andra sidan. När jag väl släpps in är det bara energi. 

 

Senaste veckans har jag lagt på mig en hel del vätska och det är jobbigt när man börjar känna sig plufsig. Nu är det påväg bort igen och jag tror det beror på tre saker. Jag äter bättre, har tränat lite och framförallt slutat dricka kaffet på jobbet. Vi har kaffemaskinen med pulvermjölk i och min mage mår verkligen inte bra av det. Så nu har jag gått över till te och dricker enbart kaffe när det bjuds på kokat kaffe med riktig mjölk. 

Som planerat blev det ett pass efter jobbet. Självklart var det fullsmockat överallt och det kändes till en början som att allt var upptaget. Jag hade planerat att köra lite rygg, välbehövligt när dagarna spenderas sittande framför datorn. Jag hade planerat att börja med marklyft, men självklart fanns det inte en ledig skivstång i hela bygget...

 

Så det blev till att värma upp med lite chins. Sen lyckades jag på något underligt sätt tråckla mig igenom varende en av övningarna jag tänkt mig, visserligen i omkastad ordning, men ändå. Avslutade till råga på allt med 15 minuter på crosstrainern. Jag köttade på ordentligt så att svetten sprutade. 

 

Istället kunde jag åka till jobbet något tidigare. Var på plats 06.40, så pass tidigt att lamporna slocknade var 10e minut och man fick springa upp och tända. Men himla vad produktiv man är så tidigt på dagen. Nu sitter jag med mina nya hörlurar och knappar i excell och planerar att göra så resten av dagen. 

IGårkväll blev det fotbollsträning enligt plan. Det var sådär tråkigt höstmörker med småregn och kompakt mörker, så vi var inte många som kom på träningen, men vi körde på ändå. Men det ska ju erkännas att när man var påväg till träningen önskade man att det var handboll man sysslade med. 

När jag kom hem började jag titta igenom fotoarkivet och insåg att jag fortfarande har en himla massa bilder att framkalla då jag fortfarande värderar fotoalbum väldigt högt. ni vet såna "riktiga" där man klistrar in bilderna själv. Med limstift. Inte minst är det bilderna från Thailand i januari. Så himla roligt vi hade jag och pågen, och oj vad jag längtar tillbaka. I år blir det USA, men då med familjen istället. Men det ska nog inte bli fy skam det heller. 

Första veckan jag jobbade trodde jag aldrig att jag skull lyckas komma in i det här med att gå upp så sjukt tidigt på mornarna. Men vet ni vad? Det har gåt över all förväntan. Visst är man trött när klockan ringer, men det är bara att bita i det sura äpplet och kliva upp.  Och när man väl kommit upp ur sängen, då är det inte så farligt längre. 

 

Så nu när jag kommit in i den rutinen att komma upp på morgonen, och framförallt gå och läga mig tidigt på kvällen fortsätter vi att jobba in nya rutiner. Förra veckan testade jag att köra bil till och från jobbet istället för att pendla kolletivt och det gav mig så mycket frihet att jag nog måste fortsätta med det. Det gav mig möjlifgheten att träna på morgonen innan jobb. Förra veckan blev det ett morgonpass, och den här veckan satsar jag på två. 

 

Den här veckan har jag också gjort en plan för hur min träning ska se ut. Det är inget som är skrivet i sten, men det hjälper mig att inte skjuta upp träningen och att hitta glädjen i det. På schemat står en fotbollsträning, två morgonpass på gymmet och lite kondition. 

 

Om tre veckor ska jag även presentera vad det är jag bestämt mig för att ha som nästa satsning, som jag nämnde för någon vecka sedan. Det är mycket spännande på gång, även om aktiviteten här kan tyckas låg. Men håll tålamodet uppe!