Jag antar att mina inlägg just nu är ganska oinspirerande, men det beror nog till stor del på att jag för tillfället är ganska oinspirerad. Det som skulle bli en gemensam fokusperiod för mig och pågen har istället för mig inneburit ett oplanerat famlande i en ganska grå vardag.
Visst, jag får till några träningspass här och var och äter inte sämre än vanligt. Men det är något som saknas. En gnista som inte finns där.
Jag vet att jag inte har någon skyldighet inför er, och egentligen hade kunnat låtsas som ingenting. Men samtidigt är det såhär livet är. Det går upp och ner. Det är inte alltid guld och gröna skogar. Och jag vill att alla ska veta att det är okej. Man behöver inte alltid vara på topp och superpepp på livet. Och just nu är jag ganska opepp.
Jag gnuggar mina tankeknölar för att komma fram till vad det är. Jag tror jag behöver planering och fokus. Och ensamtid.
skriven
Kan ändå vara inspirerande att få läsa om svackor. Annars är kan det vara lätt att tänka "Ja, men det är ju lätt för henne, som är vältränad och alltid på topp"... Så kan man ju om man vill använda det för att validera sin egen ursäkt... "jag skulle ju vara på topp om jag var mer vältränad och om jag inte varit i den där svackan..."
Att göra något nytt, oväntat eller annorlunda så man får en känsla av förnyelse brukar kunna bryta svackor. Gäller bara att ta steget att göra det....