Nu kommer ännu ett av mina euforiska helginlägg om löpning. Jag har kommit in i en rutin som innebär ett lite längre löppass i veckan och detta genomförs med fördel under helgen. Jag bestämmer mig några dagar innan hur långt jag ska springa och när det väl är dags handlar det bara om att inte stanna.
Idag hade jag bestämt mig för att det var 13 km som gällde. Jag tänkte att jag skulle ta det riktigt lugnt, för det viktigaste var som sagt att inte stanna. Men ja, som ni ser till vänster höll jag samma tempo som vanligt. Jag började lugnt, men sen blir jag pressad av RunKeeper-tanten och trycker på lite extra.10 km avverkades på drygt 58 minuter (58:32 för att vara mer exakt) . Detta var en ny rekordtid på 10 km, och sedan fortsatte jag springa 3.5 km till. Ännu ett bevis på att det framförallt är mentalt jag måste träna, men varje pass ger mig lite mer mental styrka.
Jag har även insett att mitt mål att springa 10km på 55 minuter inte är jättelångt borta och att mitt andra mål, att springa i 90 minuter också är ganska nära. Och jag är så imponerad av vad denna kropp klarar av. Och för att inte tala om vad hjärnan klarar av.
Efter 9 km hade jag ont i fötter, höft, lår och vader. Jag plågade mig igenom de sista 4 km i alla fall, bara för att kunna få tillfredsställelsen att ha klarat av det. Stegen var tunga, men jag fortsatte i samma tempo. Och ja, nu sitter jag här i soffan, nyduschad och helt slutkörd.
Jag står dock inför ett problem nu. Jag ska om en och en halv timme vara på avslutning med fotbollslaget och jag vet ärligt talat inte hur jag ska lyckas cykla 7 km för att komma dit.
skriven
Åh, blir sååå sugen på att springa när jag läser om dina rundor! Du låter precis som jag när jag lärde mig älska "långlöpning" (ja, allt är ju relativt men för mig är det långt om det är över 10 km... Åtminstone nu, kanske ändrar uppfattning längre fram). Orkar man en mil så orkar man två rent konditionsmässigt, men är kroppen inte van vid dessa längre sträckor så är det lätt hänt att man får ont. Superbra jobbat i alla fall, det är såå gött att lyckas! :-)