När jag vaknade idag kändes äntligen halsen, kanske inte bra, men i alla fall helt okej. Nu några timmar senare vill jag faktiskt säga att jag inte känner av den alls, och det är JÄTTEskönt. Det finns trots allt hopp om framtiden.

Men jag ska inte vara dumdristig, utan jag håller mig lugn och träningsfri åtminstone imorgon också, kanske även söndag. Det är dumt att stressa. Men sedan är det dags att få igång det igen, jag är ju trotts allt mitt uppe i en träningsutmaning. Jag varning gått en vecka utan träning och därmed gjort av ned alla mina vilodagar för resten av året, men så kan vi inte ha det. Jag ska räkna lite på det och se om jag planerar om lite grann och anpassar antingen målet eller min träning.

För er nya läsare kan jag dra en snabb förklaring av min utmaning. Den 1a oktober startade jag utmaningen som gick ut på att jag fram till nyårsafton skulle träna 80 pass detta var baserat på att jag skulle träna ca 6 pass i veckan. Om man då, som jag nu, inte tränat på en vecka blir det kämpigt att ta igen.

Nu har jag en halvtimme kvar av min lunch och matlådan är uppäten, så jag tänkte ta en promenad i retnings Dalby och få lite frisk luft.