Jag är väldigt impulsiv av mig och när jag börjar tänka på en sak så är det det enda som finns i mitt huvud. Jag kan inte släppa det och måste göra något åt det direkt. Det är ibland bra men tyvärr ställer det ofta till det för mig. Det känns som det är lite det som har hänt nu. Men det är något jag får lära mig leva med och nu är det bara att vänta.
Men som sagt, nu vet jag vad jag vill. Jag vill igen vara en del av er familj. Vill vara med och klä den gigantiska julgranen. fnissa åt er när ni somnar i soffan. Kasta dartpilar i väggen på uterummet. Sörpla vin och äta vilt med pepparsås. Sjunga oompaloompa sången...
kärlek är stimulans för hjärtat, men lokalbedövning av förståndet